Vi vaknade på juldagsnatten av att det stormade något så fruktansvärt – lät som att hela stugan skulle blåsa sönder och taket rivas av. Sjukt läsigt var det – innan vi visste ordet av det så gick strömmen! Höll jag min hand framför mig så såg jag den inte, så jäkla mörkt var det. Vår stuga ligger mitt ute i skogen, inga lampor eller annat som lyser upp på långa vägar. Så det var bara att kliva upp och tända en massa ljus och börja elda. Om barnen skulle vakna skulle dom bli rädda om dom inte kunde se något så lika bra att sätta ut en gång av värmeljus. Konstigt nog så sov dom väldigt bra under stormen – kanske sövande på nåt vis På morgonen upptäckte vi att vi inte heller har något vatten, såklart inte då vi har egen brunn och pump som pumpar vattnet. Så det var bara att ringa Eon och kolla när vi har strömmen tillbaka, till svar fick vi höra på em – det fick vi höra i fyra dygn! Varje gång vi ringde sa dom ett klockslag samma dag att det skulle komma åter, men då klockan närmade sig det dom sa så blev det uppskjutet till nästkommande dag på fm. Vi fick åka till Fränsta och hämta vatten i mängder samt införskaffa mera ljus för det var bara att inse att vi skulle bli utan ström ett bra tag framöver.

Som tur är så har vi en vedspis och då kunde ju vi både laga mat på både spis och i ugn, hade vi inte haft det så hade vi inte kunnat stanna kvar där med barnen. Vedspisen höll och varma och med hjälp av smält snö kunde vi diska och tömma i toaletten efter toabesöken. Det funkade men det var inte det ultimata med barnen vill jag lova.. Man saknade att kunna tvätta sig ordentligt och den där duschen var riktigt efterlängtad. Älskling t.om kokade upp snövatten och vatten från bäcken som han “duschade” i innan han skulle åka på hockey i Timrå, haha..

Önskar jag tog lite bilder på hur området såg ut efter stormen Dagmar – det låg stora träd fallna överallt, över vägarna över husen! Fick se en bild i Aftonbladet som dom tagit från Hassela där förödelsen varit enorm – alltså där vi har stugan. Över ledningarna hängde stora träd och det tog flera dagar innan dom hunnit spränga alla dom träden – då man åkte in till Matfors och passerade alla småbyar kändes det som att åka igenom flera spökbyar – inte en lampa tänd så långt ögat kunde nå på flera flera mil.

Blev ni drabbad av Dagmar på något vis?