1. (mindre brukligt, ideologiskt) han eller hon; könsneutralt personligt pronomen i tredje person singular nominativ; för att benämna någon vars kön är okänt, inte framgår av sammanhanget, eller anses oviktigt

2009 (12 jul): "Arvika: PS och namntilläggsfest" (Vi som aldrig sa sexist - Blogg): Jag var ytterst nära att knacka personen i fråga på axeln och snällt fråga varför i hela friden hen betedde sig som en idiot [...].

2010: "Så rycktes vingarna av fjärilen på Haga" (Tidskriften Ful, bonusmaterial):

Kungen hade ju fötts och lekt som barn på Haga slott, skrev man. Att hen redan för 60 år sedan, som fyraåring, flyttat därifrån för att bosätta sig på Stockholms slott glömdes bort [...].

2011 (21 jan): "Obehagliga attityder" (Vi som aldrig sa sexist - Blogg):

20 procent skulle inte bjuda in någon till sitt hem om hen visste att personen har en psykisk sjukdom.

2011: "Klänningen - Andy Candy" (Tidskriften Ful, 03-04):

Maria Larsson i sin tur menade att det inte alls handlade om en tvångssterilisering då hen anser att ett könsbyte är något en gör

frivilligt.

2. (mindre brukligt) varken han eller hon (ett tredje kön); könsneutralt personligt pronomen i tredje person singular nominativ; för att benämna en person med genderöverskridande identitet eller en person som inte identifierar sig som man eller kvinna

2010 (04 feb): "Han, hon eller hen - välj mellan tre kön" (Kyrkans Tidning):

Sedan i höstas ska den som söker jobb på Sensus studieförbund uppge ett av tre genus: han, hon eller hen. - Det här handlar om att låta dig som individ själv bestämma hur du vill definiera dig.

2011 (17 maj): "Jag vill vara hen - inte hon eller han" (Dagens Nyheter):

Vio pendlade mellan att se sig hetero- och homosexuell, men kände ett instinktivt motstånd emot att kalla sig bisexuell. I efterhand har hen förstått att det förmodligen har att göra med att hen aldrig riktigt accepterat att det bara skulle finnas två kön.

Etymologi

Frågan om könsneutrala pronomen har sina rötter i jämställdhetsrörelsens protester mot bruket av "han" som könsneutralt pronomen. Det ansågs att ur ett jämställdhetsperspektiv ett mer könsneutralt pronomen skulle vara att föredra istället för "han". Ordet "hen" är ett konstruerat ord, en kombination av "han" och "hon". Det har offentligt föreslagits av språkforskaren Hans Karlgren i 1994 och det finns indikationer på att förslaget är ännu äldre (1960-talet). Även andra kombinationer av "han" och "hon" - såsom "hän", "hön", "hin", "haon", "hoan" - har nämnts.

Användning

Ordet "hen" har fått viss spridning på senare år, men mest bland dem som ifrågasätter konventionella könsnormer (vissa feminister och genusaktivister) eller dem som definierar sig själva som transgender av något slag (hbtq-samhället). Ibland har ordet använts i ett experimentellt syfte, som en grammatisk lek.

Man kan observera, bland annat i citerade källor och barnboken "Kivi & Monsterhund", att i genuskretsar "hen" används för att totalt eliminera "han" och "hon" ur språket, snarare än för att bara ersätta "han" som ospecificerat genus. Således signalerar en person som använder "hen" en viss genusiver, varmed användandet av "hen" är snarare indexellt (dvs säger något om talaren) än referentiellt (dvs säger något om världen som yttrandet handlar om).

Ordet "hen" är inte etablerat i det allmänna språkbruket. Tvärtom, motståndet mot ordet är så starkt att vissa aktivister väljer att undvika ordet utanför sina egna kretsar för att inte provocera läsare.

Språkvårdare avråder uttryckligen från nya könsneutrala pronomen. Man vill inte ingripa preskriptivistiskt i ett så stabilt språksystem som svenskan, särskilt när det gäller pronomen - en byggsten i språkets grundläggande grammatik.

Svenskan saknar inte alternativa medel att uttrycka ospecificerat genus istället för "han" och "hon". Man kan använda sig av synonymer eller olika slags omskrivningar, exempelvis: upprepning av substantivet, omvandling till plural, eller passivformulering.

VILKET JÄKLA SKITSNACK! Ordet “hen” kommer jag aldrig någonsin att använda mig av – man kan uppfostra sina barn utan en massa feministiskt dravvel. Genus ligger inte i ord eller hur man klär sitt barn utan helt och hållet hur man uppfostrar barnen och i värderingar. Jag blir sjukt less på såna som Lady Dahmer som tjatar och tjatar om genus och könsneutrala hit och dit verkligen inte kan ge sig – det handlar nog inte ett dugg om det i grund och botten, utan endast viljan att få diskutera – att röra om i grytan! Jag kan nog hålla med Katrin Zytomierska, hen är en bluff!

Hen är ett ord som jag endast kommer att använda då man talar om könlösa och transsexuella personer, där tycker jag ordet passar ypperligt.

Hur ser ni på könsneutrala och ordet hen?